Remix

31 08 2007

Den stora, traditionellt anlagda konserten på festivalens andra dag var ett framträdande i De Geersalen av den portugisiska ensemblen Remix, en gruppering som formerade sig år 2000 och som skaffat sig en bred nutida repertoar. Dirigerade av Rolf Gupta framförde de sex verk av fem tonsättare, portugisiska och nordiska. Konserten direktsändes i P2.

De är som alltid en känsla av lyx och inbäddat överdåd att komma in i den stiliga De Geersalen. En sådan omgivning ger en känsla av att man tar konsten på fullaste allvar på denna ort. Salen var hyggligt befolkad denna torsdagskväll, men ingalunda fullsatt.

Först ut var tonsättaren Miguel Azguime med ett stycke för soloviolin; Soit Seul Sûr de Son.
Jag har en särskilt faîblesse för stycken för soloinstrument. De är så nakna och utlämnade, och det finns inget annat att förlita sig och stödja sig på än själva kompositionen och själva instrumentet. Dessutom är det oerhört fascinerande att sekund för sekund, takt efter takt, följa den vindlande progressionen genom partiturets klädande i ljudkropp. Så upplevde jag det också detta fall, i denna hyllning till Luciano Berio och hans Sequenzas för olika soloinstrument, inklusive rösten.
Azguimes stycke gav röst åt en knarrig och raspig andlighet, ner genom violinens kropp, nödtorftigt tämjd av violinisten. Solosituationen fortgick i enkel självklarhet; ett överdådigt utlämnande i mikrofilandet genom luftrummet, som genomfors av en paroxysm av delikata luftkompressioner, som via trumhinnor och inneröron tände elektriska impulser, uppmålande en poetisk musikupplevelse i våra hjärnor, där konserten spelades upp i redigerad form någon millisekund efter att den verkligen utspelats i De Geerhallen.

Violinisten exekverade en violinistisk skiktröntgen som avslöjade varje bula på tillvarons ytspänning. Det var ett sannskyldigt iberiskt ytskickskrackelerande som avslöjade den poetiska kraft som driver våra hjärtans stånghammare!

Rolf Wallins The Age of Wire and String följde. Titeln är hämtad från Ben Marcus debutroman.
Ensemblen föll genast in i ett kraftigt vinglande och vindlande, från instrument till instrument, som i sats två dröjde sig kvar i en outtalad tanke djupt i pianot, där den liksom ruvade på tänkta tonaliteter: en förväntningens glödkindade meditation.

Wallins verk består av en räcka mycket korta miniatyrer, som serverades publiken som läckra kammarmusikaliska tilltugg.

Tredje stycket, det sista före paus, var stycke nr två av Miguel Azguime: Derrière son Double för ensemble och liveelektronik. Det visade sig bli mitt favoritstycke under kvällen – ett av de finare mixed-formverk jag hört över huvudtaget.

Det begynte i ett härligt, bågnade mullrande OCH vinande, som urberg och mygg, som humuslager och gryningsljus. Tonsättaren – och ensemblen! – lyckades perfekt balansera det elektroniska och det akustiskt instrumentala, till en ljudkropp av ädelträ och orientaliska kryddor! De åstadkom ett fullödigt, chokladfyllt ljud, med en anstrykning arsenik i tonfallet; en doft av ilande ceremonirök ur stammars samlade avsikter. Ja, det blev ett festivalfavoritstycke byggt på mahognyljud och gammal cognac. Ädelträmusik. Ädeldryckmusik. Beslutam musik ur millennieförnimmelser. Det elektriska och det akustiska i böljande balans. Jag visste inte vilket som var vad, men mystiken lyste i en svagt skimrande blå doft genom hörbarheten.

Innan det stillsamma slutet ringlades febriliteten genom alla ljudströmmar ur ensemblen, från instrument till instrument, tills alla var smittade!

Efter paus uppfördes Joao Madureiras soloviolastycke Inscriçao av Trevor McTate, med finess och bravur. Altfiolens djupare stämma skänker någon slags serioso till musiken som andas genom den. Den är inte så lättvindig, utan snarare hest erotisk. Ljudet kändes välsvarvat, med resonanserna väl bottnade. Stycket var konversativt, som vore den utsnitt ur violans samtal med sig själv: en inre överläggnings oroliga nocturne, i förhoppning om vägledande synkronismer à la Deepak Chopra.
Ett sådant inre samtal i ekan på gölen i myren längst ner på bottnen i människosjälen kan föras på många nivåer, i olika grader av emotionell upplösning eller avklarning. I Madureiras stycke upphör samtalet i ett nerlugnat tonläge.

Finske tonsättaren Patrik Vidjeskogs Assa för sinfonietta var en främmande fågel i detta sammanhang, som började som en slags kammarmusikrock ‘n roll, vilken vid första lägenhet avvek in i ett slags 1940-talsfilmiskt tonspråk. Musiken blev en svartvit filmsnutt ur en journalfilm från finska Lappland, med kärvhet och lättsinne och nasal speakerröst (som jag bara föreställde mig!). Längst där bak i musiken hängde och slängde någon slags folkhemsmoral, någon slags sensmoral; ett vad-var-det-jag-sa fladdrande som en blåvit vimpel på en stridsvagn. Mycket märkligt! Till slut lämmnades en tvärflöjt kvar med hela lasset! Fini!

Slutligen hörde vi den närvarande 75-årsjubilaren Per Nørgårds violinkonsert Helle Nacht, vilken väl var bekant för de flesta, eftersom den spelas ganska ofta. Nu hörde vi den dock i en ny skepnad; för första gången i version för solist och sinfonietta. Solist var Peter Herrestal.

Inledningen är så ljuv i violinsolot, varefter sinfoniettan mjukt påförs, följsam som molnskuggorna följer moln över en böljande topografi.

Den mycket långe violinistens kropp buktade och krängde som den värste Lurch, sviktande med knäna, tagande sig an violinen som vore den en livsuppgift, vilket den kanske är också!

Sista satsen i Helle Nacht företedde en Bo Nilssonsk klarhet när den mejslade sig ner genom gistna gråväder i vinden som låg på med kylslagenheter i meteorologiska kvantincidenter, samlande sig till en ovädersfront bubblande under horisonten.

The rest is silence

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: